På måndag har det gått två veckor sedan Louis gick bort. Helt sjukt, för det känns som om det har gått mycket längre tid. 

 

Vi klarar oss fint, dock. Det blir lite lättare för varje dag som går. Ibland slår det till och man inser att han är borta, men ofta går det helt okej. Jag hade nog varit helt trasig under en längre period om det inte vore för Sirius, men nu när jag har honom och han behöver mig så blir det enklare att ta sig i kragen, på nått vis. 

 

Han är inte van vid att vara ensam iom att han alltid haft sina syskon runt sig, eller sen han flytta in hos mig har han haft nån av oss, eller Louis. Därför lär det bli så att jag skaffar mig en till katt vid nått tillfälle, men än så länge känns det inte aktuellt. Sirius klarar sig med vårt sällskap tills dess att vi känner oss redo för en kattunge till.